Nu är det tretton veckor sedan jag påbörjade min resa mot ett lättare, piggare och hälsosammare liv. Det har fungerat bra så här långt förutom att jag drabbades av två förkylningar tätt efter varandra.
Tre träningspass i veckan
Målet med att träna tre gånger i veckan har jag hållit bra tycker jag. Dock var det tre veckor jag inte kunde uppfylla målet på grund av två förkylningar som kom tätt efter varandra men det är inte så mycket man kan göra åt det tyvärr. Jag nöter på med mina rundor på 3 km som jag skrev om här och jag har även provat på en runda på 3,5 km som är 100% asfalt. Jag förväntade mig att asfaltsrundan skulle vara hård och påfrestande men inte att det skulle vara så påfrestande som det var. Ren asfalt blir det minimalt av tills jag gjort mig av med mer vikt, vill inte råka ut för några skador. Jag har nu sedan någon vecka tillbaks ersatt ett av distanspassen med ett intervallpass. Jag har provat ett par olika varianter och tycker mig hittat det som fungerar bra nu.
Här nedanför finns ett diagram som visar min totala träningstid och rundor från de 90 senaste dagarna. De rundor som benämns ”Icke namngiven runda” är intervallpassen.
Kost och vikt
När det gäller den striktare kosthållningen så har det gått bra tycker jag. Det finns ingen anledning att äta bara för att det är gott. Vågen är i det här fallet min vän och den bekräftar precis det här. Jag har sedan första veckan i juli nu gått ner 7,3 kg vilket jag är nöjd med och det sporrar mig så klart att fortsätta som jag gör. Det känns riktigt bra och nu måste jag snart skaffa lite nya kläder också då allt jag har börjar bli för stort.
Marcus säger
23 september, 2014 kl. 09:24Bra jobbat och kämpa på! Det är ju så typiskt med sjukdomar, men det blir gärna så när man ökar intensiteten. Sålänge det inte är feber el inflammation så kan man träna till viss del ändå.
Angående portioner; För 12 år sedan la jag om kosten och packade matlådorna först. Det blev bara en portion per måltid, självklart med några undantag. Sparade mycket pengar och kilon på det 🙂
Stefan säger
23 september, 2014 kl. 18:32Tack Marcus!
Ja det är typiskt och retfullt. Den första förkylningen, eller virusinfektionen ska jag nog kalla det, satte sig i muskler, leder och huvudet så jag orkade ingenting. Den andra var en mer vanlig förkylning så då körde jag lite lugnt innan jag var helt av med den.
Att packa matlådorna först var en bra idé, det har jag inte tänkt på att man kan göra. Nu är det inte helt enkelt med fru och tre söner, varav två är tonåringar. Undantag finns det, bara det inte blir för ofta och för mycket. 🙂